2012-09-06

Huvudvärk!

Dom flesta som känner mig vet att jag haft mycket huvudvärk i mina dar. Mer än dom flesta faktiskt. Jag tror inte heller att alla förstår omfattningen av det hela.
Det hela började när jag gick i åttan, i mars 1995 för att vara exakt. Märkte att jag hade huvudvärk VARENDA dag och när det inte gick över sökte jag ju mig till läkare. Sen följde ÅR av undersökningar och olika behandlingar. Inget av detta hjälpte. Det kom i alla fall fram att det var spänningshuvudvärk jag led av. Det var verkligen varje dag jag hade ont, och det från det jag vaknade till dess att jag somnade. Vissa dagar var det bara mindre intensivt, medan det andra dagar var rent vidrigt.

Detta gjorde ju att jag missade ganska mycket i skolan och även i privatlivet. Det är inte roligt att som tonåring missa att göra roliga saker med kompisarna för att man har ont i huvudet jämt och ständigt. Vissa dagar gjorde det så ont att det liksom knappt gick att röra sig.

Det hela blir ju även en ond spiral, missar man mycket i skolan får man mer att ta igen, vilket gör att man då får mer ont i huvudet... och ja, ni förstår!

Jag har flera gånger känt mig misstrodd och inte tagen på allvar. Stundvis har det varit fruktansvärt jobbigt psykiskt också. Den svartaste perioden var nog höstterminen andra året på gymnasiet. Har liksom inga fina minnen alls därifrån som jag minns det nu. Måste helt fruktansvärt dåligt, men jag hade en väldigt fin vän som var mitt allra största stöd under den tiden. Det är nåt jag aldrig kommer att glömma, och jag är för evigt tacksam! Även du STINA betyder ju mycket för mig gällande detta! Även om jag inte på några sätt alls jämför min huvudvärk med det du gått/går igenom så var vi ju på sätt och vis i samma sits!

Hursomhelst, åren gick och huvudvärken bestod. Ända tills nångång under våren 2004 tror jag det var. Helt plötsligt märkte jag att jag ju inte längre hade ont varenda dag. Den befrielsen när jag insåg det var så enormt lättande! Det liksom bara slutade! Efter nio år! NIO ÅR av ständig huvudvärk!

Därför tycker jag att jag haft min beskärda del i livet, och blir lite sur då jag får huvudvärk nuförtiden. Men nu beror det alla fall på nåt särskilt när jag väl får det, som vädret som jag är lite känslig för och när jag är bakis. Just nu har jag lite ont, och jag tror att det är för att luften kändes lite tung ute.

2 kommentarer:

Stina sa...

Tack för Dina ord.
Usch minns att det var jobbigt och har kvar ett gammalt ledset brev du skrev till mig om att ingen förstod. Tyvärr minns jag gymnasiet som ett helvete. Puss och kram

Svorsken sa...

Usch,huvudværk ær ju nått av det værsta, kommer tyvær ihåg Att du hade mycket av det:(