Under isen

Borde väl egentligen inte skriva i det sinnestillståndet jag är i nu. En liten koll i kalendern visade ju vad en av orsakerna är alla fall... Jävla hormoner! Nu kan jag nog inte skylla allt på dom, men dom spär ju på helt klart!

Av olika omständigheter så har denna sommaren varit riktigt tråkig för min del. Och jag tänker inte på vädret, även om det också lämnar en hel del övrigt att önska. Vad det är är inget jag på nåt sätt kan skriva om, då det inte är MIN sak att prata om.
Frustrerande att inte kunna påverka.

Allt detta jobbiga har gjort att jag nu är i extra behov av att känna mig omtyckt, efterlängtad, behövd... Av människor som inte alls visat nåt av detta den senaste tiden... Jag behöver också ha ROLIGT! Ser verkligen fram emot att Malin och tjejerna kommer hem snart. Har ju inte träffat dom på över ETT ÅR!!! Juni 2011 var senast. Sen längtar jag också galet mycket efter en kräftskiva med övernattning (för dom som vill/kan) hos Kerstin den 24:e!

Kan inte komma ihåg hur många gånger jag gråtit idag. Fick tom röda utslag av tårarna på kinden och på halsen??! Det har jag aldrig varit med om förr. Hoppas verkligen att jag känner mig gladare när jag vaknar i morgon!!

Önskar mig även ett litet positivt tecken från annat håll...