2009-11-07

Jag kan allt när jag tänker efter... utom slalom.


Naturbegåvning antar jag:) Senast man stickade var väl på högstadiet när man skulle sticka en sån där babymössa. Fast ska jag vara helt ärlig så stickade faktiskt mamma det mesta på min, annars skulle jag ju aldrig blivit klar i tid.
Nu är ju denna skapelse långt ifrån klar och vad det ska bli törs jag nog inte säga eftersom det inte är säkert att det blir just det jag tänkt mig. Men det blir inget avancerat för jag kan ju bara en sorts maskor. Räta? Däremot känner jag mig lite orolig för vad som kommer hända när garnet tar slut eller när jag tycker att jag stickat klart. Man kan väl inte bara dra ut stickan liksom? För då repas väl allt upp antar jag?

Efter jobbet har jag inte haft nån vidare dag. Ont i skallen, mensvärken från helvetet och sen blev mina barbequepotatisar till kol i ugnen... Så jag fick äta bara kyckling och mangoraja. Nu skulle jag mycket gärna gå och lägga mig men jag tror att jag har lovat att hämta mina päron som är på fest. Fattade inte riktigt om det ingick i avtalet, skjutsat dom har jag ju redan gjort. Det får bli ett sms till faderen, om han nu hör telefonen.
God natt!

1 kommentar:

Svorsken sa...

Har tyvær inga tips nær det gæller stickningen,har inte rørt varken garn eller tråd sen høgstadiet:) Men ønskar deg lycka till med projektet!
Jo ja satsar på att ja kan komma,om vi ikke firar lillebror på torsdag ræknar ja med att det blir fredag!
Formhemmet ær ju ett bra stælle før fester!:)